beautifuls

Listar bra skit och dålig skit, så ni vet hur det ligger till, uppdelat i lite olika ämnen.

Dålig skit - film.

Svensk film är kategoriskt dålig skit, det är snarare undantagen som ska uppmärksammas, senare.

Riktar nu främst in mig på amerikansk hollywoodsörja, med tillhörande ess, då det är på detta vi till alltför stor del är uppfödda i det här landet.

Först och främst kan vi fastslå att, även här, den absolut största majoriteten av filmer som görs är intetsägande, meningslös skit. Dålig skit.

En film som inte berör är med automatik slöseri med tid.

Om jag skulle föra någon slags statistik över de filmer jag sett, bara det senaste året, skulle resultatet vara skrämmande. Gissar att 90-95% faller under kategorin dålig skit.

Jag ska givetvis inte såga alla filmer jag ser, det har jag varken ork eller lust med.
Bara de allra värsta, de som nästan borde ses i rent avskräckande syfte.

Typ, nu.

---

Man kan inte prata dålig film, utan att nämna alla tiders flaggskepp - Independence Day.

I korta drag - Worst Shit Ever.

Den här filmen gör mig fysiskt illamående.

Jorden anfalls av Ütomjordingar. Världen står fullständigt handlingsförlamad, med byxorna nere vid vristerna och hela arslet fult av rymdgubbesnopp.

USA, givetvis, agerar och reagerar.

Efter att ha fått precis alla hollywood-amerikanskpräktiga-klichéer du kan tänka dig, och några till, långt nerkörda i halsen, skickar slutligen den, fullständigt menlöse, Amerikanska Presidenten Bill Pullman (om nu ett land väljer BILL PULLMAN till president, även om det bara är på film, har jag full förståelse varför resten av universum vill avliva oss, med all rätt.) upp en ultramacho, men ändå känslig, stridsflygare, som även är småbarnsfar, svart man i en tillfångatagen rymdfarkost - Som han givetvis lärt sig hantera.

Med på färden finns även en "dataexpert", som är av judisk börd, gissningsvis för att pressa in så mycket poltisk korrekthet det är möjligt.. Det här var 1996, allt som hade med datorer att göra var spännande skit.
Dataexperten, med sin Macintosh lyckas hacka sig in huvuddatorn på rymdgubbarnas moderskepp. Väl där slänger han in ett egetkomponerat virus.

Alltså: 
Från sin Macintosh. 
Till rymddatorn.
På riktigt.

Det här var alltså fullt genomförbart 1996.

Nåväl.

Rymdskeppen skjuts ner, USA räddar världen, alla blir glada och harmoniska igen.

Allt detta händer dessutom den fjärde juli.
För att driva allt så jävla långt ut på sin spets det bara går, så räddar USA världen på USAs nationaldag.



Ridå.



*FONUSMATERIAL*
President Bill Pullman, (jag kan inte släppa det där) håller ett fantastiskt tal till folket, världen, precis innan Den Slutliga Attacken. Det är så vackert att man bara vill gråta, och kräkas, och springa skrikande mot utgången..

Good morning. In less than an hour, aircraft from here will join others from around the world. And you will be launching the largest aerial battle in the history of mankind. "Mankind." That word should have new meaning for all of us today. We can't be consumed by our petty differences anymore. We will be united in our common interests. Perhaps it's fate that today is the Fourth of July, and you will once again be fighting for our freedom... Not from tyranny, oppression, or persecution... but from annihilation. We are fighting for our right to live. To exist. And should we win the day, the Fourth of July will no longer be known as an American holiday, but as the day the world declared in one voice: "We will not go quietly into the night!" We will not vanish without a fight! We're going to live on! We're going to survive! Today we celebrate our Independence Day!

---

När vi ändå pratar katastroffilm, för de kallades faktiskt så, inte enbart för deras kvalitéer, utan även för att det var jävligt trendigt att återspegla jordens undergång i slutet av förra årtusendet. Kan jag på rak arm flika in några fler man bör hålla sig ifrån.

Dante's Peak, Armageddon och Volcano från slutet av 90-talet. Och lite skrämmande, ÄNNU sämre filmer från början av 2000-talet: Världarnas Krig och Day After Tomorrow.

---