beautifuls

Sprang på en skön snubbe på stranden, beväpnad med jeansväst, piggt ölsinne och ett stycke bambuspett, gick han loss på den österlandskåta svennechartermachosnubbe-delen av oss som befolkade stranden.

Mig själv, givetvis, inkluderad.

Efter tips från de mer rutinerade strandrävarna, skulle man försöka få tag på honom så tidigt som möjligt under dagen, då han fortfarande var skapligt stadig på handen.

Inget att fundera över.



Provisoriskt skrivbord, där den spontana skissen fördes över till lämpligt material.





Krabis renaste fingrar knyter fast den niohövdade nålen på bambuspettet.





Skiss, fot, nål - kör.





Rörde inte en min!





Frigolitlådan som inledningsvis användes som fotstöd, tjänstgjorde dessutom som något betydligt viktigare - ölkyl.

Jag Chang, han Singha, fyra var fick jag det till. Före lunch.





Till största delen färdig, österländsk ansiktsmask, jävligt arg, på världens, vid tillfället, antagligen halaste vänsterfot.





Jag inser nu i efterhand, att detta är vägen att gå, bambu är skiten.


Eller som vi säger i branschen, Pain is temporary - Hepatit C is forever..


Nästa gång kör vi en helarm, minst.